Livet suger ibland, hatar när min familj bråkar. Finns inget värre. Ångesten för allt kommer fram igen. Skolan, familjen allt. Vet inte vad jag ska ta mig till lixom. Utan att lyssna på arg musik och gråta en skvätt. Jävla ångest. Ångest att aldrig räcka till, att aldrig duga till nått. Suger när det känns såhär. När alla har sina förväntningar. Ska kolla på Oc och tycka synd om mig själv.